2. Bestäm vilka tre spelare som deltar.
3. Kom överens om speltid; dagtid kräver kungen i surkh-sviten som första kort, nattetid kungen i safed-sviten.
4. Spela i turordning och vinn så många stick som möjligt.
5. Använd bytessystemet efter varje omgång; förloraren ger bort sina bästa kort till vinnaren.
6. Utforska regionala varianter för att upptäcka olika regler och sviter.
7. Njut av den kulturella aspekten av spelet och dess historiska betydelse.
Ursprung och historia
Ganjifa är ett fascinerande kortspel som har sitt ursprung i Persien och kom till Indien under Mogulriket på 1500-talet. Namnet härstammar från det persiska ordet ”ganj”, som betyder skatt eller rikedom, vilket speglar spelets ursprungliga status som ett kungligt tidsfördriv.
De första dokumenterade referenserna till spelet kommer från 1400-talet, när historikern Ibn Taghribirdi skrev om en Mamluk-sultan som spelade kanjifa. Under Mogulrikets storhetstid blev spelet en central del av hovkulturen, och det finns omnämningar i både Baburnama från 1527 och Humayunnama från 1500-talet.
Kortens utformning
De traditionella ganjifa-korten är handmålade konstverk, oftast i cirkulär form med en diameter på 5-7 centimeter. Materialen varierade kraftigt beroende på spelarens sociala status – medan kungliga hov använde elfenben och sköldpaddskal dekorerade med ädelstenar, spelade vanligt folk med kort tillverkade av papper, tyg eller palmblad.
En klassisk mogul-ganjifa kortlek består av 96 kort uppdelade i åtta sviter. Varje svit har sin egen färg och symbolik, med namn som Taj (krona), Safed (silver) och Shamsher (svärd). Inom varje svit finns tolv kort: en kung, en vesir och tio valörkort.
Spelregler
Ganjifa är i grunden ett sticktagningsspel där tre spelare tävlar om att vinna så många stick som möjligt. Spelet följer strikta regler för utspel – under dagtid måste första kortet vara kungen i surkh-sviten, medan det nattetid ska vara kungen i safed-sviten.
Ett unikt inslag i spelet är bytessystemet där förloraren måste ge bort sina bästa kort till vinnaren inför nästa omgång. Detta skapar en dynamisk spelupplevelse där tur och skicklighet blandas med strategiskt tänkande och ett gott kortminne.
Regionala varianter
I olika delar av Indien utvecklades distinkta varianter av spelet. I Odisha kallas det Ganjapa och är fortfarande aktivt i områden som Puri. Mysore-varianten, som utvecklades under Krishnaraja Wadiyar III:s styre, hade upp till 18 sviter och komplexa regler med permanenta trumf och jokerkort.
Dashavatara-ganjifa är en hinduistisk variant med tio sviter som representerar guden Vishnus avatarer. I Maharashtra finns Sawantwadi-varianten, och i början av 1900-talet skapades Navagraha-mönstret av Shankar Sakharama Hendre.
Kulturellt arv
Ganjifa representerar en unik sammansmältning av persisk och indisk kultur. Idag finns historiska kortlekar bevarade på flera museer, inklusive British Museum och Topkapi Palace Museum. Den mest levande traditionen finns i Odisha, där hantverkare fortfarande tillverkar kort för hand med traditionella tekniker.
Korten har utvecklats från rena spelredskap till värdefulla konstföremål. De dekoreras med intriktata mönster och motiv som speglar regionala konsttraditioner. I Odisha används pattachitra-stil, medan andra regioner har sina egna distinkta konstnärliga uttryck.
