Historia och ursprung
Kotra var ett fascinerande isländskt brädspel som utvecklades från det nederländska spelet förkeren under 1300-talet. Spelet fick sitt genomslag på Island där det blev så populärt att ordet ”kotra” blev synonymt med brädspel i allmänhet. Under 1600- och 1700-talen dominerade spelet den isländska spelkulturen.
I slutet av 1800-talet dokumenterade Ólafur Davíðsson spelets regler, och noterade då att det redan hade börjat försvinna från det dagliga livet. När Vasamuseets brädspelsvänner på 1990-talet försökte hitta aktiva spelare på Island blev det tydligt att spelet hade dött ut helt. I modern isländska används ordet ”kotra” numera för att beskriva backgammon.
Spelplan och utrustning
Spelet använder en distinkt rektangulär spelplan med 24 fält, uppdelade i tolv tungor på vardera långsidan. En karakteristisk detalj är den utgående ribban i mitten som delar upp brädet i fyra separata kvarter, där varje kvarter innehåller sex tungor.
Spelarna använder varsin uppsättning om femton brickor, den ena spelaren svarta och den andra vita. Brädspelen var ofta konstruerade så att de kunde vikas på mitten, vilket gjorde dem enkla att transportera och förvara.
Grundläggande regler
Spelet inleds med att varje spelare placerar sina femton brickor på den högra tungan på motsatt sida av brädet. Spelordningen avgörs genom ett inledande tärningskast där lägst börjar. Spelarna använder två tärningar för att bestämma hur långt brickorna får flyttas.
Vid dubbelslag får spelaren ett så kallat ”alla”, vilket innebär att tärningens värde räknas dubbelt. En spelare som slår två femmor får alltså flytta för fyra femmor totalt. Varje drag måste utnyttjas maximalt, och om en spelare inte kan använda båda tärningarna måste den högsta möjliga förflyttningen genomföras.
Taktiska element
Spelets taktiska djup kommer fram genom möjligheten att blockera motståndaren genom att bygga sammanhängande block med brickor. Ett särskilt kraftfullt drag är att skapa en ”jan”-situation, där motståndaren hindras från att föra in slagna brickor tillbaka i spelet.
En central del av strategin handlar om att hantera sina blottor – ensamma brickor som kan slås ut av motståndaren. Särskilt kritiskt blir det när en spelare har tagit ut sin sjunde blotta, vilket skapar en janblotta som kan utnyttjas av motståndaren.
Speciella regler
Spelet innehåller flera specialregler som ökar komplexiteten. En grundläggande regel är att spelaren alltid måste utnyttja största möjliga del av tärningsslaget. Vid dubbelslag måste spelaren genomföra två flyttar för varje tärning, vilket ger totalt fyra flyttar.
När en bricka blir slagen måste den spelas in igen innan spelaren får göra andra drag. Detta skapar spännande situationer där en spelare kan bli låst om motståndaren lyckas blockera återinträdet för de slagna brickorna.
